Om programmet - Lider mit glider

Programmet

Heléne Don Lind visar rörelserna på videofilmerna, som finns här till höger. Lärare och förskolelärare kan lära sig rörelserna och texten och därefter själva introducera sångerna med rörelser för barnen. Ett annat alternativ är att lärarna tittar på filmerna tillsammans med barnen och att alla samtidigt följer Heléne. Detta förutsätter naturligtvis tillgång på en stor skärm som kan ses av alla.

På alla sångsidor finns även två ljudfiler, en med sång och en med melodin instrumentalt för ackompanjemang.

Vi har gjort ett urval av sånger, som dels passar att sätta rörelser till och dels är relativt enkla att lära. Vi har också bemödat oss om att välja sånger från olika tidsperioder och av olika karaktär. Alla sånger är transkriberade med bokstäver som är ljudenliga med svenskan, förutom ljudet o, som i ost, där vi valt bokstaven u. Den dialekt som vi valt att transkribera till är s k Klal-jiddisch, vilket är den språkvariant som lärs ut på universiteten och som standardiserats av YIVO (Judiska vetenskapliga institutet). Ett undantag är sången Hopkele, som sjungs på en ukrainsk jiddisch.

Sånger på jiddisch

Före Förintelsen talade12 miljoner judar jiddisch. Jiddisch var modersmål, hemspråk och lingua franca bland judar över hela Östeuropa. Musik och sång är en stor del av den judiska kulturen och förutom bönesångerna som sjöngs på hebreiska, skrevs dikter och sånger på jiddisch och sjöngs på helgdagar, fester, musiksalonger, i skolor och med barnen i hemmet.

I Sverige förknippas sånger på jiddisch oftast med den s k klezmer-musiken, som har sitt ursprung i Östeuropa. Klezmorim, ’spelemän’, var musiker som anlitades för att spela på högtider och fester. Men den musiken var oftast helt instrumental.

Merparten av de sånger på jiddisch som vi känner idag, skrevs och komponerades på slutet av 1800-talet och en stor del av dem är sådana som vi betraktar som traditionella. Under den stora immigrationsperioden till Amerika i början av 1900-talet, inspirerades judiska musiker av musiken i det nya landet och inkorporerade denna i sin egen musik till en ny musikstil.

De sånger som skrevs speglade självklart det samhälle och den verklighet som människorna levde i. Många sånger från 1800-talet och början av förra seklet, handlar om armod, då de flesta judar levde under knappa förhållanden. I vaggsångerna hoppas mödrarna på en bättre framtid för sina barn. Socialismens och kommunismens framväxt var också stoff för sånger, om judisk kamp, arbete och bröd, och sjöngs även av yngre barn.

Det nya livet i Amerika var det huvudsakliga temat för de sånger som skrevs där i början av 1900-talet. De judiska skolorna påverkades självklart också av den ’moderna’ kulturen. Nya sånger skrevs på jiddisch på teman som var, vad vi skulle kalla, barnvänliga. Sångtexterna liknar dem som finns på andra språk i västvärlden.

Fyra av sångerna som vi valt är relativt nya. De skrevs och komponerades i slutet av 1900-talet av Beyle Schaechter-Gottesman, vars släkt var och är en av de mest aktiva inom jiddisch i USA. Hon var engagerad i undervisning i jiddisch för barn och grundade bl a en tidskrift för barn, skrev dikter och böcker mm.

Produktion och medverkande

Producent: Paula Grossman och Prosodia AB

Sång och dans: Heléne Don Lind

Koreografi: Heléne Don Lind och Paula Grossman

Musik: Ludvig Josephson

Noter: Alexander Freudentahl

I programmet medverkar även Jacob, Rakel och Ruben Gerson